Vad är oljedimma

Inom metallindustrin används metallbearbetningsvätskor (MWF) till att kyla och smörja bearbetningsprocessen. Metallbearbetningsvätskor ger reducerad friktion mellan verktyget och arbetsstycket. Dessutom förlänger de verktygets livslängd, för undan spån och skyddar arbetsstyckets yta.

Dessa metallbearbetningsvätskor är en blandning av flera beståndsdelar, t.ex. mineral- och/eller syntetiska oljor, tillsatser såsom biocider och rostskyddsmedel etc., men även föroreningar såsom metallspån, skräpolja och bakterier. Om små droppar av en sådan metallbearbetningsvätska blir luftburna talar vi om oljedimma.

 

Oljedimma och oljerök

Oljedimma orsakas av att metallbearbetningsvätska kommer i kontakt med snabbt roterande verktyg (t.ex. vid fräsning eller borrning). Denna oljedimma sprids sedan i luften.

Vid sidan av oljedimma kan även oljerök uppstå. Denna består av ännu mindre droppar än oljedimma. Genom metalldelarnas höga temperatur under bearbetning (t.ex. vid sliparbeten) blir MWF överhettade så att de börjar "brännas" och sönderfaller.

De små dropparna i luften, med en diameter ned till ca. 1 μ, betecknas som oljedimma. Allt med en mindre diameter betraktas som oljerök.

 

Rekommenderad exponeringsgräns för oljedimma

Genom de olika typerna av MWF har dimman per enskilt fall en annan sammanställning, vilket gör det svårt att rekommendera 1 allmän gräns för exponering. I de flesta länder särskiljer man mellan oljedimma som uppstår av vattenlösliga och mineraloljebaserade metallbearbetningsvätskor.

I USA har instansen OSHA ställt den tillåtna exponeringsgränsen (Permissible Exposure Limit - PEL) för mineralolja på 5,0 mg/m3 (10hr TWA). Och NIOSH ger en rekommenderad exponeringsgräns (Recommended Exposure Limit - REL) för alla typer av MWF på 0,5 mg/m3 (10hr TWA). I Europa har IFA (tidigare kallat BGIA) i Tyskland ställt gränsen på 10 mg/m3 för vattenlösliga och icke-vattenlösliga metallbearbetningsvätskor med en flampunkt högre än 100°C. Institut National de Recherche et de Sécurité (INRS) i Frankrike har en av de lägsta rekommenderade exponeringsgränserna, nämligen 1 mg/m3 av aerosol. Schweiz har en tillåten exponeringsgräns för tunga mineraloljor med en kokpunkt högre än 350°C på endast 0,2 mg/m3.*

 

Oljedimma - Skadlig för människa, maskin och miljö

Många metallbearbetningsprocesser avger oljedimma, t.ex. fräsning, svarvning, slipning och borrning. Om metallbearbetningsvätskorna bildar en dimma under dessa processer kan de större dropparna tränga in i näsa och trakea, och även sväljas. De mindre dropparna kan samlas i lungorna och även orsaka avsevärd irritation av ögon, näsa och svalg. Oljedimma och rök kan dessutom innehålla metallpartiklar med cancerframkallande beståndsdelar. Om dimman lägger sig på verkstadsgolvet kan den orsaka en ökad halkrisk.

Den kan inte endast vara skadlig för människor, den påverkar också dina maskiner negativt. Om dimman avsätter sig på en maskin kan denna ta skada till följd av korrosion. Även maskinens känsliga elektronik kan påverkas av dimman. Detta kan leda till höga underhållskostnader.

Om maskinerna och deras omgivning inte får tillräckligt underhåll kan den samlade oljedimman utgöra en brandrisk, medan tillväxt av bakterier och mögel även kan ge hygieniska problem. Det är därför som en effektiv detektering, filtrering och undanförsel av oljedimma är så viktig!

 

Mängden av oljedimma

Under bearbetningen uppstår en oljedimma genom att vätskan påverkas av de rörliga delarna. När vätska träffas av snabbt roterande delar kastas den undan och sprids som små droppar. Gastillståndet hos alla vätskor uppstår när molekyler lämnar (avdunstar från) vätskans yta. Avdunstningen tilltar med en lägre kokpunkt och en högre temperatur hos vätskan. Vid en vattenbaserad emulsion orsakar avdunstningen en högre fuktighetsgrad i verkstaden. Bildningen av dimma beror främst på:

  • Högre varvtal hos verktyget = mer dimma bildas
  • Metallbearbetningsvätskans volym, matningsmängd och matningspunkt på skärkanten
  • Högre temperatur hos arbetsstycket = mer oljerök bildas

 

*) Källa: http://www.hse.gov.uk/research/rrpdf/rr1044.pdf (Kapitel 1.2)

Denna webbplats använder cookies för att spåra ditt beteende och att förbättra din upplevelse på webbplatsen.

Du kan alltid ta bort sparade cookies genom att gå till webbläsarens avancerade inställningar.

Acceptera inte cookies Acceptera endast funktionella cookies Acceptera alla cookies